Hej blogg.

 

Har precis kommit hem från stallet. Lite gladare och lugnare nu. Äter massa maxmat för världens bästa pappa och jag körde drive-in på vägen hem.

Och då kom jag att tänka på, att jag hoppas verkligen att överallt där min pappa går så får han den uppskattningen som han förtjänar. För han är duktig på precis allt vart han än går. Det har jag fått ärva lite grann också. Och jag tror det är ganska ovanligt ändå. Jag är mycket stolt över min pappa. Ibland tror jag nog att mina vänner tröttnar lite på mig när jag berättar om min pappa och hans äventyr over and over again. Men jag tycker själv det är jätte coolt och intressant! 

Jag är sämst på att vara en bra dotter. Verkligen sämst. Gör ingenting som mina föräldrar säger. Gör snarare precis tvärtom. Och ibland slår det tillbaka på mitt samvete. Ibland känner jag att jag borde vara en bättre dotter eftersom att jag har så bra föräldrar som verkligen försöker sitt bästa. Men för det mesta försöker jag också mitt bästa. Men det räcker inte alltid till för jag har inte så mycket att ge. 

Men hur som haver så ville jag bara uttrycka mig lite. Nu ska jag äta upp maxmaten och lägga mig och sova om en stund. I tryggt förvar i min pappas lägenhet i mitt rum där inget ont någonsin skulle kunna nå mig, det vet jag.