Hey blogg.

 

När andra blir arga sätter dom på någon sorts dödsmetall eller sorgliga låtar osv. För att hela rummet ska bli på samma nivå som en själv.

Själv så lyssnar jag på den här:

 

 

Funkar mycket bättre. Eller jag vet inte. Jag tycker det i alla fall, tydligen. För det var ju den som fingrarna ändå satte på när jag nådde min dator.

 

Imorgon börjar skolan och ångestklumpen är riktigt stor i halsen, magen och i bröstkorgen. Är det någonting jag verkligen inte vill är det att sitta i en fucking bänk och låtsas vara så jävla intresserad. Försöka göra sitt bästa med tråkiga arbeten innehållande info som man aldrig någonsin kommer ha nytta av sen. 1000 olika tankar i huvudet, och där ska jag sitta och engagera mig? Nej, jag tror fan inte det. Vem fan skulle klara det egentligen?

 

Pank är jag också. Och jag vet inte ens vad pengarna har gått till, men slut är dom. Så nu kommer jag inte kunna leva denna månad heller. Ingen bensin, räkningar som gått över tiden och helvete vad kul allt är.

 

När jag verkligen tröttnat, alltså tröttnat på riktigt. Då drar jag. Då försvinner jag ifrån detta hellhole. Tar min bil och åker iväg till fjärran länder och kommer fan inte tillbaka. Jag har verkligen ingenting att vara kvar för längre. Skulle vara Scarlett då iofs. Men annars ingenting. Så jävla trött på allt verkligen. Vet inte ens varför riktigt. Jag tror faktiskt att jag är trött på det här jävla samhället. Jag har ingen fucking lust, och har aldrig haft, till utbildning, rutin, stadga mig, svenssonliv osv...

Det är att smutskasta livet att göra allting enligt boken. Jag tänker ALDRIG någonsin gå med i det här spelet. ALDRIG.

 

Till och med när jag var liten brukade jag trycka in tempen i örat så långt att det gjorde ont, för att då stog det att man hade feber, fast man inte hade det. Underbart. Då slapp jag gå till skolan, jag var fri och kunde göra vad jag ville. Sen mot eftermiddagen så låtsades jag bli mirakuköst frisk igen och gick ut från huset. Barfota helst och med ingen plan. Bara ut i det vackra.

 

MEN DET ROLIGARE ÄR JU att man ALLTID har någon som man vill göra nöjd. Så man fortsätter med den här jävla skiten ändå. För att inte göra nån besviken. "vad ska du göra med ditt liv Sara?" den otroligt vanliga frågan, som jag dessutom är redigt trött på. För att:

Faktiskt, absolut INGENTING ska jag göra med mitt liv som i era ögon skulle ha något värde. Sorry.