Nu så har jag kommit hem igen efter psykologmöte. Har städat lite i lägenheten också. Diskat, dammsugit osv. Och nu är jag äntligen tillbaka i sängen. Ikväll kommer Sebastian hit och stannar över helgen! <3

 

Tror ni på spöken mina läsare? Tänkte bifoga någonting som Michelle skrev på sin blogg tidigare. Det händer en del skumma saker här hemma! När vi först flyttade in för snart tre veckor sen så märkte vi ingenting men nu börjar det liksom hända lite grejer.

 

"Men nu är jag i lägenheten igen. Händer massa knas här nu. Imorse när jag vaknade så stod 1 av alla 3 garderoberna i hallen vidöppen. Och den har jag aldrig ens öppnat sen vi flytta hit, och skulle inte behöva göra heller eftersom det bara hänger supertjocka vinterjackor där. Och Sara sov ju. Och när Sara senare vaknar på förmiddagen, så stod alla 3 vidöppna?! Och imorse när jag hade varit på toa innan jobbet, och skulle gå tillbaka till sängen och hämta mobilen, så är det någon bakom mig som säger "heeeej" med dov, men tydlig röst. Klassiker va? Ba, jo hej du. Gå och lägg dä', klockan är 06.10 förfan.
Och när jag stod i sovrummet imorse innan jobbet och klädde på mig, så hörde jag tydligt att någon gick genom hallen och in till toan, så jag tog ju förgivet att det var Sara, så jag gick dit för att säga god morgon, men det var ingen där. Hon låg i sängen och sov."

Själv så tycker jag att det känns lite obehagligt här hemma i vissa rum. Det är Michelle som får uppleva flest fysiska fenomen medans jag mest känner av att vi ej är ensamma. Jag undviker att gå in i duschrummet som ligger innanför toaletten. Där känns det otroligt skumt. Gris älskar att vara där inne. Hon är där hela tiden. Själv så känner jag riktigt obehag när jag går in dit. Av ingen anledning verkligen.

Samma sak i rummet där vi har smink/kläder/träningsprylar. Där är det ännu värre. Dit vågar jag knappt titta in när jag går förbi dörren. Spelar ingen roll om det är nattetid eller dagtid. Ibland får jag en impuls att gå in dit och klappa gris för hon brukar ligga där och sova. Men jag blir alltid stoppad i dörren av en obehagskänsla som kommer över en som en våg. Jag känner mig inte välkommen där inne.

Jaru blogg vad ska man säga? Vi får se vad mer som händer, om det händer någonting mer!